Område:
- 1. eg. landområde, enskild egares
l. samhälles: ager, agri = egor, enskild
persons l. en kommuns (a. meus, Tusculanus,
Romanus); territorium (kommuns); fines
(folks, stats – Romanorum, hostium); regio
(trakt af land l. stad); på fiendtligt, fredligt
o. in agro l. solo hostili, pacato; på eget
o. (egen mark) in suo regno, C. de Or. I. §
41.
- 2. embetsmans o., förvaltningsdistrikt:
provincia (praetoris; urbana; maritima).
- 3. oeg.:
- a. plats i allm.; en saks o.,
gränser: locus (angustus, amplus); fines
(finibus certis se tenere; fines juris sui
transire); regio (locus et quasi r. ridiculi
turpitudine et deformitate quadam
continetur, C. de Or. II. § 236; bene dicere – non
habet definitam alqam regionem, cujus
terminis saepta teneatur, ibdm 5).
- b. =
fält, bana för en persons verksamhet:
campus, curriculum (dare alicui campum, in
quo virtus excurrere possit; vereor,
ecquodnam curriculum habitura sit virtus
tua, C. Brut. § 22); han har ett stort o. för
sin verksamhet latissime patet, manat ejus
industria, ad multos pertinet.
- c. i allm.
= afdelning, fack: pars; genus; literärt,
vetenskapligt o. literarum, artium pars,
genus; ars, studium, C. de Or. I. § 6. 7. 9;
din framstående förmåga på alla o-n
admirabilis tua in omni genere virtus; den
förnämste mannen på sitt o. in suo genere
princeps; det filosofiska o-t pars
philosophiae; philosophia.
|
|
|