Belåtenhet: (jfr Belåten):

  1. 1. = det att vara nöjd, i fråga om anspråk på lycka, trefnad o. s. v.: contentum esse; aequus animus; – i synn. ss. karaktersdrag: non appetens l. avidus animus; aequitas animi; continentia; moderatio; – der rådde en allmän b. omnes contenti erant, omnes id aequis animis ferebant; b. är rikedom suis rebus contentum esse divitiae sunt; (quam pauci sunt histriones, quos aequis animis spectare possimus).
  2. 2. = glädje, fägnad: gaudium, laetitia; tänk dig hans b. quanta laetitia perfusus sit, ipse judicare potes!; yttra sin b. gaudium prae se ferre.
  3. 3. = godkännande, bifall: approbatio; han utförde sin roll till allmän b. ita egit partes suas, ut omnibus probaretur l. placeret; under allmän b. approbantibus cunctis.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!