Nästa, m.: alter, (alii), homo i förh. till ett homo i annan kasus (detrahere alqd alteri et hominem hominis incommodo suum augere commodum contra naturam est. Si enim sic erimus affecti, ut propter suum quisque emolumentum spoliet aut violet alterum, disrumpi necesse est – humani generis societatem. – Nam sibi ut quisque malit, quod ad usum vitae pertineat, quam alteri acquirere, concessum est: illud natura non patitur, ut aliorum spoliis nostras facultates, copias opesque augeamus, C. de Off. III. § 21–28, der dessa uttryck dessutom på många ställen förekomma); proximus (hvem är min nästa? quis est p. meus, necessarius meus l. ille, quocum natura ipsa mihi necessitudinem junxit?); jfr Medmenniska.