Begå:
- 1. b. ett brott, en dålig handling:
admittere (alqd – scelus, facinus – l. in
se alqd); committere (multa nefarie,
scelus, delictum; alqd se indignum);
patrare, perpetrare (facinus, caedem); facere
(caedem in silva, C.; scelus); suscipere
(scelus, facinus); der det är fråga om fel
och ej om dåliga handlingar, är ordet jemte
sitt objekt att återgifva med ensamt verb,
t. ex. begå fel peccare (librarius); errare;
labi (ej committere peccatum l. dyl.); l.
med adv. och verb, t. ex. stulte agere,
imprudenter agere b. en dårskap, en
obetänksamhet.
- 2. b. en högtidsdag l. minnet af
ngt: celebrare (diem, festum, funus),
concelebrare (om flera subjekt); prosequi
(memoriam alicujus; diem, N. Atticus c. 4. 5);
festum agere (högtidligen b.) diem.
- 3.
(ovanl.): så begå det, att = bedrifva det så,
att, se Bedrifva.