Befinna:
- 1. b. ngn sådan l. sådan, att ngt
förhåller sig så l. så: invenire, reperire,
cognoscere alqm (fidelem, gratum,
memorem); saken är befunnen nyttig res utilis
reperta est, res probata est; i impersonel
konstruktion äfven: comperiri, apparere
med ack. och inf.: det befanns, att han ej var
hemma compertum est, eum domi non esse;
det befanns, att han var oskyldig
compertum est, apparuit illum innocentem esse,
culpa carere.
- 2. befinnas (vanl. blott i
part. perf. och deraf härledda tempora) med
en förseelse: deprehendi, convinci in
scelere, sceleris.