Lön:
- 1. för arbete l. tjenst: merces
(laboris för arbete: operarii, rhetoris,
grammatici – arfvode, Juv. VII. 158. 228);
salarium (tjenstemans, Su.); årlig lön annua
(n. pl., eg. annua aera: Vespasianus –
rhetoribus annua – constituit, Su. Vesp. 18;
sunt, qui tonsoribus annua praestent, id.;
aera – ensamt – rhetoris, id. VII. 217);
betala ngn hans lön mercedem solvere,
dare, praestare alicui; utfå, uppbära sin lön
mercedem accipere; liten, usel lön
mercedula; förhålla ngn hans lön mercedem non
dare, negare alicui; arbetaren är sin lön
värd operario l. opus facienti justa
praeberi oportet; otack är verldens lön pro
gratia redditur odium (T. Ann. IV. 18).
- 2. lön för förhållande (straff l. belöning):
poena, praemium; få sina synders lön
malefactorum poenas dare; gifva ngn sin lön
dignā poena, merito praemio afficere
aliquem; poenas sumere ab alqo; pro eo,
ac meritus est, poenam aut praemium
tribuere (referre, rependere) alicui; till
lön för sina förtjenster fick han en olivkrans
huic pro meritis corona oleagina data est.
|
|
|