Lätt, adj.:
- I. = icke tung, som väger
litet, ej trycker l. tynger:
- 1. eg.: lĕvis
(pondus, onus); l. mat cibus levis, ad
concoquendum facilis; l. vin vinum leve, lene;
vare jorden dig l. sit tibi terra levis.
- 2. = lindrig, flygtig, ytlig, obetydlig: levis;
lenis; tenuis; l. sår, l. feber leve vulnus, levis
febris; l. klander levis, lenis reprehensio;
l. misstanke levis, tenuis suspicio.
- II. =
ej nedtyngd; ledig, vig:
- 1. eg.: levis (apis;
mus; miles); velox, pernix, celer;
solutus, expeditus; l. fot pes levis, celer,
velox; l. hand manus expedita, facilis (Ov.);
l. vandrare viator expeditus; l. infanteri
levis armatura.
- 2. oeg.: l. hjerta
solutus (expeditus, Hor.), vacuus curis
animus; l. sinne levis animus (= ostadigt,
flygtigt sinne); celere ingenium (= lifligt sinne);
vacuus, solutus (curis) animus (= l. hjerta);
l. lynne ingenium moderatum, patiens
(malorum et injuriarum; qui malis aut
injuriis non nimis movetur); l.
umgängessätt faciles, commodi, comes mores; l. stil,
framställningssätt genus dicendi solutum,
expeditum; l. på foten, på tråden = lĕvis,
lascivus.
- III. = icke svår (att göra l.
fördraga): facilis (ad faciendum; facere;
factu, perpessu); proclivis (p-e est dictu,
C.); expeditus, promptus (harum rerum
facilis et expedita distinctio est).
|
|
|