Lärd:
- 1. om personer: doctus (så väl =
kunskapsrik, som = lärd till yrket); (magna,
multarum) rerum scientiā instructus,
ornatus (kunskapsrik); copiosus (mångkunnig);
eruditus (mera = literärt bildad, excultus
doctrinā, Tusc. I. 4, än = facklärd);
(homo) literatus (beläst man); literarum
studiosus (som älskar studier, literatur, C. Tusc.
I. 5); de l-e docti; månge l-e multi (et)
docti viri; det l-a ståndet doctorum genus
hominum; docti; medelmåttigt l.
mediocriter doctus; mycket, grundligt l.
perdoctus; doctissimus; mångsidigt l. magna
rerum varietate instructus; magna in
studiis suis varietate et copia (C. de Or. I.
§ 5); lärdt samfund collegium doctorum
hominum.
- 2. om saker:
- a. som röjer
lärdom: doctus, eruditus; subtilis; lärdt
samtal sermo doctissimus; l. afhandling liber
subtilis, doctrinā abundans.
- b. som har
vetenskapliga ämnen till föremål l. innehåll:
qui in studiis doctrinae, artium
versatur o. d.; l-a ämnen ea, quae doctrina alqa
continentur; lärdt samtal sermo, qui de
artium studiis et doctrina habetur (C. de
Off. I. § 135); disputatio doctorum
hominum; l. bildning eruditio; subtilior
doctrina; elegantia, subtilitas doctrinae (C.
de Or. I. § 5); l-a sysselsättningar artium
studia.
|
|
|