Låg:
- I. i eg. men.:
- 1. (i sig låg): humilis
(locus, murus).
- 2. = lågt belägen,
lågländ: depressus; jacens (urbis loca
jacentia, L.).
- 3. = grund (om vatten):
tenuis (L. I. 4. 6); brevis; vadosus.
- II.
oeg.:
- 1. om tonen: gravis (mots. acutus).
- 2. om rösten: summissus, demissus,
depressus (vox).
- 3. om pris: vilis,
parvus, modicus; låg uppskattning, värdering
tenuis, modica aestimatio; efter en låg
uppskattning kunde det vara värdt tusen
sestertier tenuiter aestimanti (C. in Verr. Acc.
IV. § 35) mille sestertium esse
videbatur; hafva en låg föreställning l. tanke om
en sak l. person contemnere alqm l. alqd;
male existimare de alqo (alicujus
religione, probitate).
- 4. låg till grad eller
ståndpunkt i allm.:
- a. i positiv: låg grad af
bildning, insigt parva, exigua eruditio,
sapientia (jfr Grad); låga ord verba sordida,
abjecta; låg stil genus dicendi tenue,
demissum, humile.
- b. oftare i komparativ
(och superl.): inferior; liksom af en lägre
ordning tanquam inferioris classis l. ordinis;
pligter af en lägre ordning secunda (media)
quaedam officia (C. de Off. III. § 14. 15).
- 5. låg till (om) samhällsställning, börd
o. d.: humilis (locus, genus); (komp., superl.)
inferior, infimus; parvus; tenuis;
obscurus (genus, homo); höge och låge magni ac
tenues (C. de Off. II. § 70); parvi et
ampli (Hor.); lägsta samhällsställning infima
fortuna; lägste klassen af medborgare infimi;
infimus quisque.
- 6. moraliskt låg
(simpel): humilis (mens; cogitationes in rem
h-em et contemptam abjicere, C.);
abjectus (homo; ignavia); projectus (T.);
sordidus, illiberalis; l. handling sordide
factum; (abjecti animi); flagitium; det lägsta
smicker, kryperi infima, sordidissima
adulatio.
|
|
|