Köra:
- 1. i allm. (tr.) = drifva, fösa, skjuta:
agere (agitare), pellere, trudere; k. bort
abigere (muscas); aspellere; k. in intro
agere (inigere); intrudere; inserere
(manum in os leonis); redigere (capellas); k.
fram, upp excitare, propellere; k. undan
summovere; k. ut exigere, ejicere,
expellere.
- 2. särskildt (tr. och intr.): k. hästar,
vagn; k. (= forsla varor) equos agere,
regere, agitare; currum agere, regere;
(merces) vehere, vectare; curru portare,
ferre; absol. så väl = (ipsum) equos,
currum agere, regere, som curru vehi, ferri,
currere; dunderguden (åskan) kör Tonans
currum agit (Hor.); tonat; k. väl, vara
skicklig i att k. bene equos regere, equos
regendi peritum esse; k. fort, smått citato
cursu, tarde vehi l. ferri; k. häst
förderfvad jumentum rumpere; k. trött fatigare;
– k. af (= i sönder) vehendo rumpere,
frangere; k. af vägen de via declinare; k. emot
offendere alqd; currum impingere,
allidere, illidere alicui rei; k. fram (med vagn)
currum adigere, producere (ante portam
sistere); vagnen kör fram producitur,
adigitur (currus); k. förbi currum
praeteragere (deversoria nota praeteragendus
equus, Hor.); curru praetervehi,
praecurrere alqm; k. före, förut ante alqm
currum agere l. vehi; k. i diket in foveam
currum demittere; k. i kapp certare
equorum cursu l. curru; k. ifrån curru abire
ab alqo, relinquere alqm; k. in säd
frumenta ex agris (ad villam) vehere,
revehere, reportare; k. in (häst) condocefacere,
fingere; k. i tu (vagn) vehendo rumpere
currum; k. ned (i ett kärr l. dyl.) in
paludem equos (currum) demittere; k. ned för
backen clivum descendere; k. om ngn (equis)
praecurrere; k. om ett ställe praetervehi
locum; k. omkring circumvehi; k. omkull
currum evertere, subvertere; k. på cursum
(citare) accelerare; k. raskt på citato cursu
ferri; k. på ngn curru offendere alqm,
transire alqm; k. undan (curru) declinare,
alicui cedere; k. upp evehi; k. ur (spåret)
de spatio deflectere; k. ut (curru) exire,
evehi; k. öfver curru transire,
transcurrere, transvehi (alqm, alqd).
|
|
|