Känsla:
- 1. sinlig k.: sensus; motus (in
sensu, in corpore); behaglig, obehaglig k.
motus jucundus, gravis; (sensus gravis);
hafva k., sakna k. af ngt sentire, non
sentire alqd; sakna (all) k. nihil sentire;
carere sensu.
- 2. själens k.:
- a. absolut:
själens känsloförmåga och hennes yttringar:
animus; pectus; motus animi (quid interest
motu animi sublato inter hominem et
truncum, C. Am. § 48); animi dolor
(profecto cadit in sapientem animi d., ibdm;
jfr de Or. II. 187); impetus animi;
sensus (mera = förnimmelse, affektion i allm.);
liflig k. celeritas animi (c. ingenii =
lifligt hufvud); med k. (berätta o. dyl.) cum
dolore, cum sensu quodam (C. de Or. II.
184); inlägga k. i sitt föredrag dolorem
exprimere oratione, cum dolore l. sensu
dicere (motum animi imprimere et inurere
orationi, ibdm 189); full af k. plenus
doloris, plenus sensūs (C.); (oratio sensum,
dolorem habet, C. de Or. III. 96); yppa
sina k-r (det som man känner) för ngn
sensus suos aperire alicui, pectus apertum
ostendere alicui, pectoris occulta aperire
(Sa.); det är k-n som gör talaren pectus
facit eloquentem (Qu.); sakna k. durum
quendam et ferreum esse (motsatsen: mollem
et tenerum l. tractabilem esse); tala till,
verka på ngns k-r animum alicujus
movere, permovere, commovere; ad animos
commovendos admovere, accommodare
orationem; ett svall af k-r aestus animi;
mina k-r äro oförändrade equidem eodem
animo sum; menskliga k-r sensus humani;
humanitas; sakna menskliga k-r omnis
humanitatis expertem esse.
- b. k. af ngt
(der prepos. utmärker känslans innehåll),
uttryckes vanl. med ensamt substantiv, t. ex.:
odium, misericordia, securitas, voluptas
= k. af hat, medlidande, trygghet, njutning:
k. af ömhet amor, sensus amandi l.
amoris (C.); likaså: välvilliga, tacksamma k-r
benevolentia; gratus animus.
- c. k. för =
deltagande, ömhet (hjerta) för, månhet om:
amor; studium; k. för sanning och rätt veri
et justi l. veritatis et justitiae studium;
hafva k. för likars nöd humanis casibus
moveri.
- d. k. af l. för = omedelbart
medvetande om l. sinne för: conscientia
(virium, infirmitatis af sin styrka l. svaghet);
natura (= känslan i mots. till reflexionen:
k-n säger oss detta hoc naturā ita esse
sentimus l. monemur); estetisk k. decori
quidam sensus; judicii elegantia; k. för det
anständiga, sedlig k. modestia; verecundia.
|
|
|
|
Kommentera