Kropp:
- 1. (i mots. till linie l. yta)
solidum; corpus.
- 2. = organisk k.: corpus:
- a. eg. och i allm.: k. och själ c. et anima l.
animus; med k. och själ tillhöra ngn totum
alicujus esse, se dare alicui; en organisk,
en lefvande k. corpus ita temperatum, ut
vivat et vigeat; k-ns krafter corporis
vires; en sund själ i en sund k. mens sana in
corpore sano (Juv.); göra k-n själen
underdånig corpus ita afficere et assuefacere,
ut animo parere possit (C.); en stark, svag
k. corpus firmum, valens, debile,
infirmum; k-ns helsa corporis valetudo; k-ns
behof, förrättningar corporis necessitates,
desideria, munera; knappt hafva kläderna
på k-n vix vestem, qua se tegat, l. vix
quod ad cultum corporis opus sit
(pertineat), habere; k-ns nödtorft corporis
necessitas l. ea quae ad victum cultumque
necessaria sunt l. pertinent; fet, mager k.
corpus plenum, amplum, tenue, gracile;
bära på k-n corpore gerere, gestare.
- b. särskildt: död k. mortuum corpus l. blott
corpus; cadāver (förruttnad k.); k. i
motsats till lemmar (= bål): truncus; skilja
hufvudet från k-n caput praecidere; plikta med
k-n tergo plecti, poenam dare.
- c. oeg.,
t. ex. statens k. (quasi) corpus civitatis; en
skugga utan k. res inanis, vana, mortua.
|
|
|
|
Kommentera