Kosta (lat. constare):
- 1. k. (ngn) ngt
(penningar o. d.): stare, constare (alicui) magno
(mycket; pluris l. carius, mera; minoris,
tanti, quanti), magno detrimento l.
pretio; k. intet gratis, nihilo constare alicui
(C.); – esse med gen. pretii l. qualitatis
(magni, pluris, mille denarium k. = gälla
mycket, mera, 100 denarier; res est, fuit
magni laboris l. sudoris k-r, har k-t mycket
arbete); ofta med andra omskrifvande
vändningar, t. ex.: k-r det ngt, så smakar det ngt
quanto carior res, tanto gratior; hvad k-r
detta quanti ista vendis?; huru mycket har
den hästen k-t dig quanti istum equum
emisti l. quanto pretio istum equum
parasti?; stadens eröfring k-de honom tre
hundra man och mycken tidspillan damno CCC
militum et magno temporis impendio
urbem recepit; det k-de mycket besvär att få
honom ifrån sitt beslut aegre victus est, ut
desisteret consilio; nöjet k-r tårar
lacrimis emitur voluptas (sperne voluptates:
nocet empta dolore voluptas, Hor.);
arbetet k-de honom blott tre timmar tribus
horis opus perfectum, confectum est; det
skall blott k. dig ett ord (uno) verbo rem
perficies l. impetrabis; det k-r Gud ju
ganska ringa den fattige att göra rik scilicet
Deus facile ex paupere divitem efficere
potest l. (ironiskt) scilicet Deo magnum
est et cet. (jfr Hor. Sat. II. 3. 283); sonen k-r
sin far mycket magnos sumptus in filium
facit, impendit pater; magno sumptui
filius patri est; barnet k-de sin moder lifvet
partus (infantis l. pueri) matri mortis
causa fuit; det kan k. dig hufvudet capitis
hoc periculo facies; k. hvad det vill
quovis pretio (hoc emam); quidquid erit (hoc
faciam).
- 2. (med sakligt subjekt) kosta på
(ngn, för ngn = vara tröttsamt, sorgligt,
harmligt): grave, molestum, acerbum esse
alicui; med omvänd konstruktion: vix, aegre
moleste ferre alqd; det k-r på att gå så
långt grave est tantum viae pedibus
conficere; det k-de på för honom att se sig
bemött med likgiltighet aegre tulit
(indignatus est, gravatus est) se contemni; det
k-r på för mig att neka dig det invitus
nego; invitus in animum induco, ut negem.
- 3. transitivt med personligt subjekt: k. på
ngn l. ngt sumptum, -us facere, pecuniam
impendere in alqam rem, in hominem;
k. på sig ngt emere, parare alqd; han k-r
ej mycket på sig in se ipsum exiguum
sumptum facit.
|
|
|