Kors:

  1. 1. afrättningsredskap:
    1. a. eg.: crux [eg. blott den i jorden nedslagne stocken (pålen), på hvilken man upphängde l. fästade det lösa tvärträdet (patibulum), hvarpå delinqventens händer voro fastspikade l. fastbundna – dispessis manibus p. habere –; då det heter ”han bar sitt kors”, menas patibulum]; robur (Sil. It. I. 153); hänga, fastspika, fästa vid k-t in crucem agere, tollere; cruci suffigere; hänga på k-t in cruce pendere; k-ts fana *labărum; crucis signum.
    2. b. i oeg. uttryck:
      1. α. med afseende på Christi k., korsdöd: k-ts lära (talet om k-t) doctrina de Christo cruci suffixo; plantera k-t någonstädes signum crucis tollere, defigere ɔ: cultum Christi (cruci suffixi) inducere; – krypa till k-t ad crucem genibus subrepere (enligt katolskt bruk), i hvardagligt tal = ad preces descendere; (ad sanitatem reverti).
      2. β. = lidande (i Christi efterföljd och i allm.): crux; cruciatus; dolor; malum; hvar och en har sitt k. suo quisque malo l. incommodo premitur; taga sitt k. på sig non recusare, detrectare crucem, dolores, cruciatus.
  2. 2. = korsform och det som har korsform: decussis (X); *crux (jfr 1); k. af träd duae directo transversae trabes; trabes jugatae; k. i ryggen *regio sacra; jugum spinae; i k. decussatim; lägga benen, armarne i k. jugare pedes, brachia; pedem pedi transversum superimponere; lägga armarne i k. = sitta overksam manus (intra sinum) compressas tenere; desidiae se dedere; otiosum spectatorem alicujus rei se praebere.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!