Förtjenst:

  1. 1. = inkomst l. vinst af arbete l. affär: lucrum; quaestus; tillfälle till f. quaestus, lucri, lucrandi copia, occasio; hafva stor f. på ngt magnum lucrum facere, magnum quaestum sibi comparare ex alqa re; utsigt till f. spes lucri; ett yrke, som gifver god f. munus, negotium quaestuosum, fructuosum; hafva små f-r exiguo quaestu vitam tolerare; ngns dagliga f. quod l. quantum quis (quisque) in diem meretur, labore quaerit.
  2. 2. = värdighet: meritum, dignitas; gifva (löna) hvar och en efter f. pro dignitate cuique tribuere (C. de Off. I. § 42); pro merito, pro eo, ac meritus est, tribuere (gratiam referre) alicui; utan min f. nullo meo merito; prisa ngn öfver f. supra, quam meritus est, laudare alqm.
  3. 3. f. af, om ngn l. ngt: meritum in alqm; hans f-r om fäderneslandet äro stora, han har l. har inlagt, förvärfvat sig stora f-r om fäderneslandet magna sunt, plurima exstant ejus in patriam merita, de patria bene, optime meritus est.
  4. 4. = god (förtjenstfull) handling af l. egenskap hos ngn l. ngt: virtus; laus; det är en stor f. hos honom, att han aldrig skrytsamt talar om sig sjelf magnae illi laudi est, quod nunquam de se ipse magnifice loquitur; Ciceros stora f-r egregiae Ciceronis virtutes l. laudes; egregie facta; anordningens f. är att säga nu det, som bör sägas nu, men uppskjuta det öfriga ordinis haec virtus erit (et venus, aut ego fallor), ut jam nunc dicat jam nunc debentia dici, (cetera) differat –; räkna ngt såsom en förtjenst hos ngn laudi tribuere, vertere alicui alqd; räkna för en f. in laude ponere alqd; tillräkna sig ngt som en f. gloriari alqa re (jfr Hor. Sat. I. 2. 53 hoc se amplectitur uno, hoc amat et laudat); tillägga sig (ngt ss.) en f. alqd sibi sumere, sibi vindicare (C. de Off. I. 1); hans f-r äro ej nog erkända non, proinde ac meritus est, laudatur (jfr 2. 3); bland hans många f-r är detta den största quum multas virtutes habeat, tum hanc maximam, quod –.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!