Allmän:

  1. 1. = som tillhör alla, har afseende på alla l. allt: communis; omnium communis; universus; summus (= som rör det hela); ofta att återgifva med genitiv l. andre casus obliqui af omnes, universus, summa res, t. ex.: allmänt väl communis salus l. utilitas (utilitas tua communis utilitas vicissimque communis utilitas tua esse debet; eadem est utilitas uniuscujusque et universorum, C. de Off. III. § 52, 56); den a-a menniskonaturen, i motsats till de enskildes egendomligheter: universa natura (mots. propria, singulorum, C. l. c. I. § 110); a. undergång omnium l. universus interitus; a. mening, väntan, förhoppning omnium opinio, exspectatio, spes, consuetudo et c.; a. förtviflan omnium (allas) desperatio; summa, universa, omnium rerum, summae rei (= det hela beträffande) desperatio; a. förvirring summa l. omnium perturbatio; a. brist omnium rerum inopia; det råder en a. öfverensstämmelse omnes uno ore consentiunt; det är ett a-t tal is sermo est in ore omnium; volgo ita loquuntur; det a-a ryktet fama hominum l. omnium; a-a historien omnium gentium historia l. monumenta; a. lag, regel summa lex, lex ad omnia pertinens; formula omnia complectens l. tenens; a-a språkbruket communis loquendi consuetudo; striden, flykten blef a. certatum est omnibus locis, ab omni parte fugerunt, fuga passim fieri coepta est; allmänt intresse (med afseende på föremålet) omnium rerum humanarum cura l. studium; omnium artium studium; hafva a-t intresse nihil humani a se alienum putare; omnium artium studio flagrare; intresset för honom var a-t omnium erant in illum accensa studia; detta är af a-t intresse hoc ad omnes pertinet, patet latissime; det a-a res summa, summa rerum.
  2. 2. vanlig, alldaglig: volgaris; tritus; communis (vita, sensus, opinio); vara, blifva a. volgatum esse; volgari; increbrescere; late serpere, manare.
  3. 3. = folkets, statens; samhället tillhörig; offentlig (mots. privatus): publicus (via p-a a. väg l. gata; loca p-a a-e platser; vincula p-a a-a fängelset; salus p-a a-t väl; res p-ae a-a angelägenheter); communis (loca c-ia; communia tempora det a-a tillståndet, det offentliga lifvet, C. de Or. I. § 2); civilis (som hör till statens styrelse l. förvaltning: usus, prudentia rerum civilium erfarenhet, insigt i a-a ärender); det a-a res publica, civitas.
  4. 4. = generel, obestämd, abstrakt: infinitus (quaestio; dubitatio); communis (loci communes = allmänne punkter, ämnen, tankar); generalis (et generale quoddam decorum intelligimus, quod in omni honestate versatur, et aliud huic subjectum, quod pertinet ad singulas partes honestatis, C. de Off. I. § 96); a. fråga universi generis quaestio; lära sig det a-a af en sak capita l. locos rerum discere; i a-a ordalag infinite; verbis communibus; det allmänna = begreppet, i motsats till de enskilde genus; genus universum.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!