Allmän:
- 1. = som tillhör alla, har
afseende på alla l. allt: communis; omnium
communis; universus; summus (= som
rör det hela); ofta att återgifva med
genitiv l. andre casus obliqui af omnes,
universus, summa res, t. ex.: allmänt väl
communis salus l. utilitas (utilitas tua
communis utilitas vicissimque communis
utilitas tua esse debet; eadem est utilitas
uniuscujusque et universorum, C. de Off.
III. § 52, 56); den a-a menniskonaturen, i
motsats till de enskildes egendomligheter:
universa natura (mots. propria, singulorum,
C. l. c. I. § 110); a. undergång omnium l.
universus interitus; a. mening, väntan,
förhoppning omnium opinio, exspectatio,
spes, consuetudo et c.; a. förtviflan omnium
(allas) desperatio; summa, universa,
omnium rerum, summae rei (= det hela
beträffande) desperatio; a. förvirring summa
l. omnium perturbatio; a. brist omnium
rerum inopia; det råder en a.
öfverensstämmelse omnes uno ore consentiunt; det
är ett a-t tal is sermo est in ore
omnium; volgo ita loquuntur; det a-a ryktet
fama hominum l. omnium; a-a historien
omnium gentium historia l. monumenta;
a. lag, regel summa lex, lex ad omnia
pertinens; formula omnia complectens l.
tenens; a-a språkbruket communis loquendi
consuetudo; striden, flykten blef a.
certatum est omnibus locis, ab omni parte
fugerunt, fuga passim fieri coepta est;
allmänt intresse (med afseende på föremålet)
omnium rerum humanarum cura l.
studium; omnium artium studium; hafva
a-t intresse nihil humani a se alienum
putare; omnium artium studio flagrare;
intresset för honom var a-t omnium erant in
illum accensa studia; detta är af a-t
intresse hoc ad omnes pertinet, patet
latissime; det a-a res summa, summa
rerum.
- 2. vanlig, alldaglig: volgaris;
tritus; communis (vita, sensus, opinio); vara,
blifva a. volgatum esse; volgari;
increbrescere; late serpere, manare.
- 3. =
folkets, statens; samhället tillhörig; offentlig
(mots. privatus): publicus (via p-a a. väg
l. gata; loca p-a a-e platser; vincula p-a
a-a fängelset; salus p-a a-t väl; res p-ae
a-a angelägenheter); communis (loca c-ia;
communia tempora det a-a tillståndet, det
offentliga lifvet, C. de Or. I. § 2); civilis
(som hör till statens styrelse l. förvaltning:
usus, prudentia rerum civilium erfarenhet,
insigt i a-a ärender); det a-a res publica,
civitas.
- 4. = generel, obestämd, abstrakt:
infinitus (quaestio; dubitatio); communis
(loci communes = allmänne punkter,
ämnen, tankar); generalis (et generale
quoddam decorum intelligimus, quod in omni
honestate versatur, et aliud huic
subjectum, quod pertinet ad singulas partes
honestatis, C. de Off. I. § 96); a. fråga
universi generis quaestio; lära sig det a-a af
en sak capita l. locos rerum discere; i a-a
ordalag infinite; verbis communibus; det
allmänna = begreppet, i motsats till de
enskilde genus; genus universum.
|
|
|
|
Kommentera