Falsk:
- 1. = bedräglig, sveksam, svekfull,
opålitlig; falsus, fallax (homo, spes);
mendax (lögnaktig); perfidus (trolös);
fraudulentus (svekfull); subdolus (bakslug);
infidus (otrogen); – vanus (opålitlig); varius
(oberäknelig); levis (utan karakter); f-t spel
fraus; malae artes; dolus malus.
- 2. =
inbillad, grundlös: vanus, inanis (gaudium,
spes).
- 3. = låtsad, hycklad, föregifven:
simulatus (lacrimae; amicitia, pietas);
alienus: under f-t namn alieno nomine;
subditus, suppositus, suppositicius, insitivus
= understucken, ss. literae, testamentum;
den f-e Gracchus, den f-e Demetrius Gr.,
Dem. ille insitivus, suppositicius; qui se
Gracchum, Demetrium esse mentitur,
simulat.
- 4. = förfalskad, eftergjord: falsus
(testamentum); adulterinus (clavis,
numus, signum, margarita); vitiatus
(senatus consultum).
- 5. = osann,
sanningslös, diktad, ogrundad: falsus (crimen,
nuntius, sententia, suspicio, testimonium);
fictus, commenticius (deus); mendacii
plenus; vanus, inanis; f. ed perjurium.
- 6.
= icke riktig, icke den rätte l. af rätta slaget,
sådan den bör vara: pravus, perversus
(pudor, verecundia f. blygsel, blygsamhet);
corruptus; fucatus (sminkad – f. nitor,
ornatus grannlåt); f. ton, sång vocula falsa,
cantus absonus, absurdus; f. beräkning ratio
prava, vitiosa; räkningen är f. ratio non
constat; taga ett f-t steg errare, labi; f. smak
pravum, corruptum judicium.
|
|
|
|
Kommentera