Brist:

  1. 1. relativt och i allm., b. på ngt (utan plur.): inopia (cibi; rei frumentariae; omnium rerum); penuria (aquarum; amicorum; virorum bonorum); b. på penningar numorum inopia (difficultas rei numariae – eg. penningeförlägenhet); b. på krafter, mod defectio virium, animi; – för öfrigt måste brist på en egenskap ofta återgifvas dels med ett nekande l. jakande ord, dels med omskrifningar: b. på mod timor (det visar b. på mod timidi est –); b. på stadga levitas, inconstantia; b. på härdighet mollitia; b. på disciplin immodestia; b. på måttlighet l. sjelfbeherskning intemperantia, incontinentia; b. på bildning inhumanitas; hafva (lida) b. på ngt carere, vacare re, expertem esse alicujus rei.
  2. 2. absolut:
    1. a. = armod, nöd: egestas; inopia; lida b. egere.
    2. b. = ngt som fattas, då det borde finnas, l. att det fattas, uttryckes genom omskrifning as sats: en b. af 1000 sestertier upptäcktes apparuit deesse mille sestertios; ersätta b-n supplere id, quod deest.
    3. c. = fel, ofullkomlighet, pl. brister: vitium; mendum; delictum, peccatum (om enskilda yttringar); vara behäftad med många b-r vitiis laborare, obrutum esse; det är en b. hos honom, att – in hoc mendosus est, quod –; (detractis omnibus vitiis et omni laude cumulatus orator).
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!