Brinna:

  1. 1. eg.: ardere (domus, paries); flagrare (ignis); b. upp, ned consumi, absumi igni, incendio; concremari, deflagrare; considere, corruere in ignes; börja b. exardescere (materies); concipere ignem; accendi, incendi; det (eld) b-r på spiseln ardet focus, caminus; splendet igne focus; det b-r i grannens vägg paries proximus ardet; det b-r ljus hos honom lumen (lumina) accensum est; b. inne domus incendio comburi, consumi; det har b-t för honom ejus domus arsit, incendio deleta est, exusta est (poeter bruka, förmodligen efter hvardagsspråket, ardere om personer, som träffas af brandskada: Vg. Aen. II. 311; Juv. III. 201); träet vill ej b. materies admoto igni non exardescit, ignem non concipit.
  2. 2. = glänsa ss. eld: oculi ardent, flagrant (stant lumina flamma, Vg.); stellae ardent (Enn., Vg.), micant.
  3. 3. b. af törst, feber siti ardere, exuri; febri jactari, aestuare; b. af lust, begär, vrede o. s. v.: ardere, flagrare, accensum, incensum, inflammatum esse cupiditate, irā, invidiā, amore alicujus; aestuare (desiderio).
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!