Vända sig:

  1. 1. absolut:
    1. a. eg.: se vertere; verti, converti.
    2. b. oeg. = verti; converti; mutari; commutari; lyckan har v-dt sig conversa fortuna est; vädret har v-dt sig tempestas mutata est.
  2. 2. v. sig bort, ifrån ngt: se avertere (a conspectu malorum; velim te a me parumper avertas et Laelium ipsum loqui putes, C.); v. sig (sitt sinne, hjerta) från ngn abalienari ab alqo.
  3. 3. v. sig emot ngn: in, adversus alqm se convertere; alqm petere; v. sig med skarpa ord mot ngn aspere invehi in alqm, insectari vitia.
  4. 4. v. sig efter, till –: ad alqd se vertere, convertere, advertere; v. sig till ngn om hjelp, med böner precibus adire alqm (versae ad Tiberium preces, T. Ann. I. 11); auxilium alicujus implorare; ad alqm confugere; v. sig till ett stadigt lefnadssätt ad bonam frugem se recipere; hvart du dig må vända – quoquo te verteris –; hvart skall jag mig v. quo me vertam?; quo eam?; quid petam praesidii?
  5. 5. v. sig om: se convertere; v. sig om på en annan sida latus mutare; v. sig om på klacken in (eodem) vestigio se convertere.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!