På:
- I. i bestämning till verb:
- 1. i lokal
mening l. deraf omedelbart härledda, oeg.
uttryck (enkannerligen vid verb med lokal
betydelse):
- a. utmärkande hvila: in med ablativ
l. ensam ablativ, vid sammansatta verb äfven
dativ: på bordet in mensa; på marken
humi; på bara marken (in) nuda humo;
färdas på vagn, häst curru, equo vehi; på land
in terra; på haf mari; vara på landet ruri
esse; stå på ett ben stare in uno pede (Hor.
Sat. I. 4. 10); mössan sitter ej på non
haeret capite, inhaeret capiti; hafva hatten
på (sig) operto capite esse; stödja sig på
en spade palae inniti; stödja sig på ett
bevis argumento (abl.) niti, duci; hafva
penningar på sig pecuniam secum habere, esse
cum pecunia; hafva ngt på sig = alicujus
momenti esse; interesse (multum, nihil).
- b. utmärkande den sida eller det afstånd,
hvarpå ngt besinner sig: ab; ex; stå på högre
flygeln a (in) dextro cornu stare; stå på
ngns sida ab alqo stare; ligga på andra
sidan ab l. ex (C. de Off. III. § 11) altera
parte collocatum l. positum esse; på
afstånd procul; longo intervallo interjecto
(C. de Off. I. § 30); e longinquo (major
reverentia).
- c. utmärkande en rörelses
rigtning: in med ackusativ; ad; vid
sammansatta verb äfven dativ: falla på sitt ansigte
in os procumbere; kasta på elden in ignem
injicere; vända, kasta sina blickar på ngn
oculos convertere, conjicere in alqm; styra
på land terram tenere; sigta på ngt petere
alqd; resa på landet rus proficisci; vräka
på dörren foras ejicere; lägga en börda på
ngn alicui onus imponere; lägga sig på ett
studium in studium incumbere; ad s.
applicare animum; ngn faller på en tanke alicui in
mentem venit alqd; komma in på ett ämne
in mentionem alicujus rei incidere (C. de
Am. § 2); (mentio oritur, fit alicujus rei);
hit hör ock: ändas på terminare, desinere
in (t. ex. syllabam -us).
- d. utmärkande
en utsträcknings rigtning: in: in
longitudinem, in latitudinem – på längden, på
bredden – tria milia passuum patere.
- e.
utmärkande succession i rummet: post
(bakefter) l. med ackusativobjekt till sequi, insequi
(equitatum sequebatur pedes).
- 2.
uttryckande tid:
- a. den tid l. det tillstånd (den
handling), hvarunder ngt sker l. infaller: in
med abl. l. ensam abl. (l. medels omskrifning
af particip): vara på resa in itinere esse;
på en promenad in ambulatione (C. de Off.
I. § 144) l. ambulantem (secum meditari
alqd); vara på 5:te året quintum annum
agere; på kort tid brevi; jag har ej varit
der på lång tid diu l. longum tempus est,
postquam ibi fui l. quum illum non video;
på tre dagar blef det färdigt tribus diebus
confectum est; det är på slutet ad finem
vergit, inclinat; på sistone ad extremum;
denique.
- b. den tid, till hvilken ngn
infinner sig l. ngt uppskjutes, bestämmes o. s.
v.: in; ad; komma på dagen ad diem
venire; diem obire; uppskjuta på obestämd tid
in infinitum tempus differre; sluta
stillestånd på 50 år in quinquaginta annos
inducias facere; draga ut på tiden med ngt
in longum ducere alqd.
- c. utmärkande
succession i tid: post, a: sofva på maten
post cenam somnum capere; a l. statim
e cena l. pransum, cenatum dormitum
ire; på regnet följde solsken post pluviam
sol effulsit (post nubila Phoebus);
pluviam serena lux secuta, consecuta est
(ex turbido die serena et tranquilla lux
rediit, L. I. 16); på denna oro följde ett
lugnt år has turbas quietus annus
excepit; det ena på det andra aliud post aliud,
aliud ex alio.
- 3. i uttryck för fördelning:
in (in omnes socios praedam partiri; in
singulos dies terni tre på hvarje dag).
- 4. i kausala l. instrumentala uttryck
återgifves på med ablativ (l. i eg. lokala uttryck
äfven med in och abl.): lita på sin klokhet
prudentia sua fidere; bygga sitt hopp på
ngn spem ponere in alqo; (tro ngn på hans
ord alicujus verbis fidem habere); lefva på
andras nåd alienā benevolentiā vivere;
lefva på kött och mjölk carne et lacte vivere;
vinna på ngt lucrari, lucrum capere ex
re; (lofva) på sitt hedersord per fidem suam,
fide sua interposita.
- 5. i uttryck för sätt
l. vilkor återgifves på med ablativ l. med
adverb: på klokt sätt prudenti ratione l.
prudenter; på allt sätt omni ratione,
quacunque ratione; på latin, på grekiska latine,
graece; på förhand ante (constituere, quid
faciendum sit in utramque partem, C.);
på nytt denuo; rursus; på det vilkor ea
condicione, ut (ne) l. si –; ita, si –.
- 6. på – när: minus; praeter; på två
sestertier när tribus nummis minus (Pt. Persa
684); det är ett år på 5 dagar när solido
anno desunt V dies; på ett hår när paene;
prope; nihil tam prope fuit, quam ut –;
på honom när voro vi alla bröder der
praeter illum omnes aderamus fratres.
- 7. i
allmänhet uttryckande hänsyftning (relation),
t. ex.: se på ngt: eg.: aspicere, intueri alqd;
oeg. = betrakta, göra afseende på ngt:
rationem habere alicujus rei; se på styfvern
sumptui parcere; svara på ngt ad alqd
respondere; syfta på ngt spectare ad alqd;
brås på ngn alicujus faciem, animum
referre; alicujus similem esse facie,
ingenio, moribus; ropa på ngn vocare alqm;
vinka på ngn annuere alicui, manu
significare alicui, ut veniat; tänka på ngt
cogitare de alqa re l. alqd; tänka, vara
betänkt på att göra ngt cogitare, in animo
habere facere alqd; vara ond på ngn, lita
på ngn iratum esse, confidere alicui; för
öfrigt se de respektiva verben.
- II. i
bestämning till adjektiv (particip) återgifves på:
- a. dels med ablativ (ablativus respectus),
t. ex. hvit på ryggen: tergo candidus.
- b. dels med genitiv och dativ, t. ex.: cupidus
alicujus rei, deditus alicui rei (se respektiva
adjektiv).
- III. i bestämning till substantiv
uttryckes på med genitiv (eller medels
omskrifning af ett particip med dess kasus), t. ex.:
slut på kriget belli finis (bello finem
imponere); göra afseende på ngt alicujus rei
rationem habere; stöta svärdet i bröstet på
ngn in jugulo alicujus (alicui) gladium
defigere; våld på ngn vis alicui illata (vim
alicui adhibere).
|
|
|
|
Kommentera