Intryck:

  1. I. (sällan) i yttre, eg. men.: impressio; göra, emottaga i. imprimere, imprimi (an imprimi, ut ceram, animum putamus?, C. Tusc. I. § 61).
  2. II. i psykisk men.;
    1. 1. i. på de yttre sinnena (i synn. i filosofiska förklaringar öfver sensationens fenomen): impressio (C. Ac. pr. II. 18); pulsus, impulsus; visum (i-t ss. resultat = sensation), pl. sensa; göra i. på sinnena (sensus) pellere, impellere, commovere (sensus impellere voluptate et acerrime commovere, C. de Or. III. § 98); de första i-n äro de lifligaste prima quaeque visa animos acerrime pellunt (segnius irritant animos demissa per aurem, quam quae sunt oculis commissa fidelibus, Hor. A. P.); synliga, hörbara i. ea quae auribus, oculis percipiuntur.
    2. 2. i. på föreställning l. fantasi (och den af i-t väckta föreställningen): visum; motus ingenii; imago (föreställning); (species l. forma animo impressa, C. Acad. IV. c. 18; opinio); saken gjorde på mig i-t af sannolikhet l. att vara sannolik res animum meum probabilitate percussit (C.), probabilis visa est; han gjorde på mig i-t af (l. af att vara) en redlig man vir honestus esse mihi videbatur; han har alltid på mig gjort i-t af dumhet manet in me de eo opinio tarditatis (C.); han har på mig gjort ett outplånligt i. ejus imago (verba) penitus in meo animo impressa, infixa est l. haeret; göra ett godt (behagligt) i. alicui placere, probari; se commendare (voce, formā o. s. v.); sibi conciliare alqm; göra ett dåligt i. displicere; a se alienare alqm; offendere alqm; jag fick ett dåligt i. af honom bene, male de eo existimare, sentire coepi; i-t var olika hos olika personer non uno modo omnibus placebat, probabatur; vara öppen för alla i. celeritate ingenii valere; celeres in eo ingenii motus sunt; ad omnia patet, apertus est.
    3. 3. i. på ngns känslor, hjerta: motus animi; (dolor): göra i. på ngn animum alicujus movere, permovere, commovere, pellere, impellere, flectere, tangere, capere; motum alqm adhibere alicui, C. de Or. II. § 189; vid första åsynen gjorde hon i. på honom primo aspectu ejus animum cepit; (sensus ejus inflexit, impulit, Vg. Aen. IV. 22. 23); göra ett starkt, kraftigt, mäktigt, lifligt i. graviter, vehementer, acriter movere, afficere; excitare, incitare alqm (jfr C. de Or. II. § 190 ff.); icke göra ngt i. nihil efficere; parum movere (animos); ad animos movendos nihil valere; languere, frigere; göra olika i. på personerna varie, alios aliter afficere; göra ett obeskrifligt i. magis, vehementius, quam dici potest, movere; (dici non potest, quantopere animi moti sint l. res ad animos movendos valuerit); göra ett öfverväldigande i., (i-t var öfverväldigande) obruere alqm (obruebamur admiratione, terrore o. dyl.); göra ett behagligt, angenämt i. jucunde movere, voluptate commovere, perfundere; delectare; göra ett dystert, smärtsamt, sorgligt, hemskt i. tristitiā, dolore afficere; miseratione, terrore implere; göra ett ängsligt i. animum contrahere; göra ett gladt i. animos hilaritate afficere, ad hilaritatem excitare, impellere; göra ett lugnande, försonande i. lenire, placare, mitigare; göra (qvarlemna) ett outplånligt i. på (hos) ngn perpetua admiratione implere alqm; motum, dolorem imprimere, inurere in animo alicujus (C. de Or. II. § 189); aculeum relinquere in animo alicujus (C. de Or. III. § 138); hon har qvarlemnat ett outplånligt i. i hans hjerta ejus animum in perpetuum cepit, sibi devinxit; (nunquam illius amor ex ejus pectore decedet).
    4. 4. i allm. = inverkan, inflytande på ngns sinnesrigtning o. s. v.: emottaga i. af ngn alicujus exemplo, auctoritate moveri, excitari; vara otillgänglig för alla i. nulla re moveri.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!