Horn: cornu (i det svenska ordets alla användningar – cornua bovis, cervi; cornu ungulae – i hästhofven; canere cornu, stöta i h. – i denna betydelse utan afseende på materialet, t. ex. aeris cornua flexi, Ov.; vinum per cornu infundere, instillare; cornu copiae o. dyl.); corniculum; i sammansättning horn- (= som är af h.) corneus; som har h. cornūtus; hafva ett h. i sidan till ngn iratum, subiratum, offensum esse alicui; odisse alqm.
Kommentera
|