Herre:
- 1. i allm. och relativt (h. öfver ngn):
dominus (alicujus); vara h. öfver ngn
dominari in alqm (in alqa re l. alicubi
någonstädes); vara h. öfver sig sjelf sui l.
mentis suae compotem esse; här är jag h. hic
ego regno; vara h. öfver ngns lif och gods
vitae necisque, fortunarum omnium
dominum esse, potestatem habere; spela h.
cuncta agere et ferre; skeppets h. (egare)
dominus navis; h. på skeppet navis rector,
magister; god, sträng, hård h. dominus
bonus, acer, saevus; homo imperiosus;
stränge h-r hafva stackot att befalla
imperiosorum breve est imperium; (violenta nemo
imperia continuit diu: moderata durant,
Sen. Troad. 264); vara sin egen h. sui
juris esse; nullius imperio subjectum esse;
tjena en h. domino servire.
- 2. särskildt:
- a. h. i huset, husbonde: herus (erus);
dominus; vara h. i sitt hus dominari in suos
(domum suam regere, tenere imperium
in suos – alla tre uttrycken, C. de Sen. §
37. 38).
- b. person af herreklassen:
dominus (äfven i tilltal, ss. min herre o. d.:
obvios, si nomen non succurrit, d-os
salutamus, Sen.); ofta med homo, vir (= man,
karl): förnäm h. vir illustris,
illustrissimus, nobilissimus; fin h. homo
elegantissimus, lautissimus; lefva som h-r laute,
magnifice vivere.
- c. h. i förhållande till
klient (= gynnare): patronus; rex (jfr Hor.).
- d. herrarne = de mäktige (aristokraterne)
i ett land: principes; optimates (regem si
optimates oppresserunt –, habet statum
respublica de tribus secundarium: est
enim quasi regium, id est patrium,
consilium populo bene consulentium
principum, C. de Rep. I. § 65; jfr 66 ff.).
- e. h. = herskare, regent (envåldsherskare)
i ett land: dominus, rex [alltid = oinskränkt
h., dominus under republikens tid i mera
förhatlig mening = tyrannus: exsistit ex
rege dominus, C. de Rep. I. § 69; jfr de
Off. III. § 83; under kejsartiden var
dominus vanligt tilltalsord (företrädesvis) till
kejsarne; jfr Plinii bref till Trajanus]; göra
sig, upphäfva sig till h. i landet rerum
potiri; rempublicam capere (Sa.); här finnes
ingen h. i landet sine ullo domino civitas
est (C. de Rep. I. § 68); certo imperio
caret respublica; att månge äro h-r, duger
icke non potest bene regi respublica
multorum imperiis (N.).
- f. om Gud:
verldens h. terrarum l. mundi dominus; ille,
qui omnium dominus est; absolut helst =
Deus.
|
|
|
|
Kommentera