Handling:

  1. 1. abstrakt (utan plur.):
    1. a. i allm., i mots. till overksamhet l. till vilja, tanke, teori o. d.: actio, actio rerum (cognitio manca sit, si nulla a. rerum consequatur, C. de Off. I. § 153); res (re juvare, re declarare benevolentiam – visa sin välvilja i h.); infinitiven agere jemte gerundivum (ad agendum venire – skrida till h.); redlighet i ord och h. factorum dictorumque fides.
    2. b. h. i ett skådespel: actio; stycket har för litet h. fabula non satis actuosa est; plus verborum quam actionis est.
  2. 2. i konkret (individuel) mening:
    1. a. i allm.: actio (h-n ss. försiggående, sällsynt; aequabilitas quum universae vitae tum singularum actionum, C.); id quod fit, geritur (id ipsum, quod recte fit – den riktiga h-n – ita est justum – är blott i det fall en h. af rättvisa –, si est voluntarium, C.); actus (i den bästa prosan blott om handling = akt i. e. afdelning af ett skådespel och – liknelsevis – af lifvet – actus fabulae, vitae); res (in omni re gerenda – i l. vid hvarje h.); – (egentl. om fulländad handling) factum (factorum constantia likstämmighet, konseqvens i sina h-r), facinus (vanl. blott om stor, djerf, våldsam h. – praeclarum, nefarium facinus); actum (vanl. blott om h-r i det offentliga); god h. bene factum; göra, öfva en god h. bene facere; god h. mot ngn beneficium; dålig, orättvis, brottslig, skändlig h. turpiter l. male factum; maleficium, injuria, scelus, flagitium; ingen dålig h. af honom kan anföras nullum ejus turpe factum (l. turpiter f.) afferri potest; ädel h., h. af ädelmod liberaliter factum; tappra h-r fortiter facta (fortitudines, C.); göra räkenskap för sina h-r, vara ansvarig för sina h-rs följder factorum l. cur quidque fecerit, rationem reddere; eventus factorum (rerum gestarum) praestare; undersöka en h-s moraliska rigtighet honestumne sit factu alqd necne, quaerere l. (om ngt fulländadt) rectene factum sit necne; försvara ngns h. defendere alqm recte fecisse; bedöma hvar och en efter hans h-r ex iis, quae quisque fecerit, spectare homines.
    2. b. religiös h.: caeremonia; sollenne.
    3. c. handling, som framställes på scenen: res, quae agitur in scena; argumentum (fabel); (aut agitur res in scenis aut acta refertur, Hor.); h-n försiggår i Athen scena est Athenis (haec urbs Athenae est).
  3. 3. skrifven h. (= urkund, skrift, som handlar om ngt, intygar ngt): acta (= protokoll öfver ett kollegii l. samfunds förhandlingar); tabula; (pl.) literae; monumentum (scriptum); offentliga h-r literae publicae, monumenta publica; detta bestyrkes af offentliga h-r hoc confirmatur, consignatum l. testatum est publicis literis; räkenskapsh-r rationes; inlemna ansökningsh-r libellum mittere ad alqm.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!