Grund, m.:

  1. I. = botten:
    1. 1. eg. fundus: nästan blott i uttrycket gå till g-n: fundum, ima petere.
    2. 2. oeg. = det innersta, väsentliga i en sak; i uttrycken:
      1. a. i grund: penitus (perdere, vincere, nosse); (funditus).
      2. b. i g. och botten: penitus (discere, nosse); en i g. och botten hederlig karl vir perbonus; in quo nihil est ficti et simulati; vir plenus fidei.
      3. c. i g-n: re ipsa; re vera; reapse; en i g-n hederlig karl homo per se ipse bonus et honestus.
  2. II. = det, hvarpå ngt står l. hvaraf det uppbäres:
    1. 1. eg.:
      1. a. = mark: sŏlum; på ärfde g-n in patrio solo; fäderneg-n patrium, natale solum; befinna sig på egen g. in suo regno esse.
      2. b. = grundval: fundamentum; lägga g. till ett hus domus fundamenta ponere, jacere; fast, säker g. solidum, firmum fundamentum; från g-n rifva ned a fundamentis, funditus disjicere, destruere.
    2. 2. i oeg. uttryck:
      1. a. i allm.: fundamentum (t. ex. virtutis, scientiae, C. de Legg. I. § 26); lägga g. till fundamentum ponere (defensionis); lägga till g. (för sin framställning) en berättelse – a narratione proficisci, initium, ingressionem ducere.
      2. b. en vetenskaps g-r: principia (C. de Legg. I. 28); initia (mathematicorum; a falsis proficisci i-is, C.); elementa.
      3. c. = orsak (i objektiv mening), grundkraft, upphof, källa: principium (rerum; p. urbis est domus – familjen); fons; origo; causa; tingens ytterste g. rerum principalis causa l. origo; härleda ngt från dess g., söka g-n till ngt i ngt a fonte repetere alqd; hafva sin g. i ngt ortum, natum, profectum esse, manare ab alqa re; ab alqo tanquam fonte fluxisse; hans grymhet hade sin g. i rädsla a timore nata est crudelitas; causa crudelitatis erat timor l. in timore; de påstå, att vänskapen har sin g. i behof och svaghet amicitiam (causas diligendi) volunt ab imbecillitate et indigentia ortam, profectam (profectas) esse.
      4. d. = (orsak i subjektiv, reflekterad mening), skäl (till att antaga l. göra ngt): causa, ratio; god g. idonea causa, justa causa; idonea, probabilis ratio; på god g. ratione, non temere; göra ngt på god g. idonea ratione duci, ut faciat alqd; han har god g. till att göra det (justa causa) est, cur faciat; du har ingen g. att misströsta non est, cur desperes; på hvilken (hvad) g. antager du detta qua ratione ductus hoc credis l. statuis?; ryktet saknar g. auctoritate caret, vanus est, inanis est rumor; ryktet har g. för sig, saknar ej g. non temere ortus est, non vanus est rumor; utan g. temere; sine causa; antaga ngt utan tillräcklig g. temere assentiri alicui rei; anföra g-r rationes, causas, argumenta (bevis) afferre, reddere; anföra g-r för och emot en sak in utramque partem disputare; detta är den starkaste g-n för vår tro på Gud hoc firmissimum afferri potest, cur Deum esse credamus; hoc argumento maxime nititur Dei opinio.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!