Glömma sig: oblivisci sui, suae dignitatis, officii sui, temporis; non habere rationem dignitatis (suae l. eorum, quibuscum est, vel commodi illorum); non videre, quid tempus postulet (C. de Or. II. § 17); (ofta blott = vara glömsk immemorem, obliviosum esse); han g-de sig ända derhän, att han ej tackade värden adeo, quid tempus postularet, oblitus est, ut hospiti gratias non ageret; g. sig qvar på ett ställe diutius morari alicubi (fallente tempus studio).
Kommentera
|