Förnuft:
- 1. f. ss. förmåga: mens; ratio;
intelligentia; f-et är Guds bästa gåfva
ratione nihil a Deo melius habemus l.
accepimus; sundt f. sana mens (C.); en
menniska med sundt f. sanae mentis homo; vid
sundt f. och sunda sinnen integra mente
reliquisque sensibus (C. de Sen. § 72);
hafva f., vara begåfvad med f. ratione uti,
rationis participem, compotem esse; f-ets
lagar recta ratio; lex rationis (naturae);
med f-et fatta ratione l. mente complecti,
assequi, comprehendere, percipere; bruka
sitt f. ratione, recto judicio uti; rationem
sequi; begären böra lyda f-et, vara f-et
underdåniga rationi parere, obtemperare
debent appetitus; det går öfver allt
menniskoförnuft hoc in intelligentiam nostram l.
humanam non cadit; strida emot f-et a
ratione abhorrere, rationi repugnare, a recta
ratione alienum esse; taga sitt f. till fånga
under en auktoritet auctoritate alicujus
moveri, duci.
- 2. sundt f. = sundt
menniskoförstånd: sensus; sensus communis; detta
lärer redan sunda f-et hoc est in sensu
communi; sensus communis docet; det
strider emot sunda f-et abhorret a sensu
communi; sensus communis repugnat
(Hor.).
- 3. = förnuftighet, praktiskt
förstånd: sanitas; sapientia; prudentia; ratio,
consilium: komma till f. ad sanitatem
redire, reverti; bringa ngn till f. ad
sanitatem reducere, revocare alqm; med f.
sapienter; prudenter, considerate; utan f.
insipienter; stulte; inconsiderate; temere;
det finnes ej (sundt) f. i detta här nihil in
his rebus sani est.
|
|
|
|
Kommentera