Figur:
- 1. matematisk f.: forma; figura;
rita upp några f-er quaedam describere,
quasdam descriptiones facere.
- 2.
organiska varelsers, enkannerligen menniskas,
figur: forma, statura (= gestalt; figura är
daning, bildning i det enskilda): ståtlig,
kunglig f. forma ampla, regalis, imperatoria;
lågväxt, reslig f. statura humilis, excelsa
(Agesilaus erat humili statura et exiguo
corpore, oansenlig, ingen f.); (afbildas) i hel
f. toto corpore.
- 3. mera konkret = en
företeelse af en viss skapnad; en bild, en
gestalt:
- a. i allm.: species, forma; en
mennisko-, qvinnofigur species quaedam
hominis l. humana, muliebris; en puckelryggig
dvergfigur nanus quidam et distortus; –
jag såg i mörkret en menniskofigur smyga förbi
obscuram quandam speciem humanam
praetereuntem conspexi; – spela en
ömklig f., en löjlig f. speciem (spectaculum)
miserandam, deformem, ridendam
praebere; personam non satis honestam
gerere; partes suas non honestissime,
turpiter sustinere.
- b. ss. konstverk: imago,
signum (Dei, hominis).
- 4. figur i talet:
figura (f. – σχῆμα – est conformatio
quaedam orationis remota a communi et
primum se offerente ratione, Qu. VIII. 1. 4);
sententiarum lumen, sententiae
verborum l. orationis forma, figura (C. Or. §
85; Brut. 69. 181. 275; de optimo gen. or.
§ 14; Cicero gör dock ingen skilnad mellan
figura och tropus, hvarom se Qu. l. c.).
|
|
|
|
Kommentera