Fart:
- 1. = (hastig) rörelse, rörelses
hastighet: cursus; impetus; celeritas; vis et
incitatio (C. de Or. I. § 161); vara i f-n in
cursu esse; öka f-n cursum augere;
motum, gradum citare, incitare (gradum
addere); taga f. impetum capere; sätta ngt
l. ngn i f. citare, concitare; commovere
(languentem); sätta i raskare, bättre f.,
hjelpa f-n (currentem) incitare (facilius est
currentem incitare, quam commovere
languentem, C.); komma, gå med f. citatim,
citato gradu, magna vi, magno impetu
ferri, venire, ire; det var sådan f. i alla
hans rörelser summa vi movebatur; full
af f. citus, citatus, vehemens.
- 2. oeg.
= drift i ngns verksamhet, återgifves i allm.
med samma uttryck som de under 1. anförda:
det var f. i allt hvad han tog sig till magna
vi, vehementia agebat omnia; det var
ingen f. hos honom, i det sätt hvarpå kriget
bedrefs in eo languebant, frigebant
omnia; bellum languide, frigide, ignave
gerebatur; läsa upp ngt med f. citatim,
citato ore recitare alqd.
- 3. = farande, färd,
i sammansättningar ss. Sjöfart, Öfverfart.
|
|
|