Fart:

  1. 1. = (hastig) rörelse, rörelses hastighet: cursus; impetus; celeritas; vis et incitatio (C. de Or. I. § 161); vara i f-n in cursu esse; öka f-n cursum augere; motum, gradum citare, incitare (gradum addere); taga f. impetum capere; sätta ngt l. ngn i f. citare, concitare; commovere (languentem); sätta i raskare, bättre f., hjelpa f-n (currentem) incitare (facilius est currentem incitare, quam commovere languentem, C.); komma, gå med f. citatim, citato gradu, magna vi, magno impetu ferri, venire, ire; det var sådan f. i alla hans rörelser summa vi movebatur; full af f. citus, citatus, vehemens.
  2. 2. oeg. = drift i ngns verksamhet, återgifves i allm. med samma uttryck som de under 1. anförda: det var f. i allt hvad han tog sig till magna vi, vehementia agebat omnia; det var ingen f. hos honom, i det sätt hvarpå kriget bedrefs in eo languebant, frigebant omnia; bellum languide, frigide, ignave gerebatur; läsa upp ngt med f. citatim, citato ore recitare alqd.
  3. 3. = farande, färd, i sammansättningar ss. Sjöfart, Öfverfart.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!