Fader:
- 1. eg.: pater, parens (det förra
mera allmän beteckning för fader, i naturlig
och moralisk mening, det senare mera i blott
naturlig mening = qui procreavit alqm;
dock är skilnaden ej alltid strängt iakttagen);
genitor, generator, sator (poet. ord); f. och
moder parentes; köttslig f. pater verus,
naturalis; han har blifvit f. filius, filia ei
natus, nata est; hafva f. i lifvet patrem
(superstitem) habere; hafva ngn till f.
patrem alqm habere, patre alqo natum esse,
(patre uti bono); icke ega ngn f. (= säker f.)
patre incerto natum esse, p-m certum
non habere; icke e. ngn f. mera patre
orbatum esse, carere; (pater mortuus est
alicui); brås på sin f. patris similem esse;
p-is similitudinem referre; en god, sträng
f. pater bonus, indulgens, severus (jfr
C. de Or. II. § 124: non est boni neque
liberalis parentis, quem procrearis et
eduxeris, eum non et vestire et ornare);
vara ngn i f-s ställe patris loco esse
alicui (jfr de Or. II. 200 aliquis est alicui
liberum loco; quasi parentem bonum esse,
de Or. III. § 3); vörda ngn ss. en l. sin f.
patris loco, sicut alterum parentem
colere et observare alqm; i våre fäders tid
patrum memoriā; våre f-s generation
patrum aetas (aetas parentum pejor avis,
Hor.); min f-s hus domus patria, paterna;
det har han af l. efter sin f. hoc illi
paternum est.
- 2. oeg.:
- a. fäder = förfäder:
majores; våre fäders land patria nostra,
haec terra, quam coluerunt majores
nostri; samlas till sine fäder mori; (abire hinc
in communem locum; tradi Orci
thensauro, Com.).
- b. fäder = medlemmar af
Roms senat: patres; senatores.
- c. fader
= upphofsman, beskyddare, välgörare:
pater; parens (Juppiter pater, pater
omnipotens; Socrates parens philosophiae,
Herodotus pater historiae, Cicero pater,
parens patriae).
|
|
|