Afton:
- 1. eg. och i allm.: vesper;
vespera; tempus vespertinum; det är a.,
aftonen är inne vesper est, adest; vesper diei
est; om aftonen, på aftonen vespere,
vesperi; tidigt på aftonen primo vespere;
sent på aftonen pervesperi; multo vespere;
till a-n ad vesperum l. vesperam; mot a-n
sub vesperum; inclinato l. vergente in
vesperum die; till sent på a-n in serum;
ad multam vesperam (noctem); det lider
mot a-n advesperascit, vesperascit;
inclinat ad vesperam dies; då det led mot a-n
vesperascente die l. caelo; i går a. heri
vesperi; a-n förut pridie vesperi; från
morgon till a. a mane usque ad vesperum;
god a. salve; säga god a. salvere jubere
aliquem.
- 2. i ordspråk och bildl. uttryck:
ingen vet, hvad som kan hända innan a-nen,
det är ej än a. quid serus vesper ferat l.
vehat (Vg.), incertum; ännu är ej alla
dagars a. inne nondum omnium dierum
sol occidit (L.); lifvets a. extremum
tempus aetatis; vitae tanquam occasus;
lifvets a. (den långe afton) skymmer occidit,
inclinat vita; på sin lefnads a. occidente
l. inclinante, vergente vita; jam prope
exacta aetate.
- 3. med afseende på
aftonmåltid: äta till a. cenare; bjuda till sig,
hafva hos sig till a. ad cenam invitare,
secum habere.
|
|
|
|
Kommentera