Dubbel: duplus (dubbelt så stor, två
gånger det enkla); geminus (som utgör ett par
= tvilling-); duplex (= både duplus –
hvilket är sällsynt utom i neutr. sing. – och
geminus); anceps (som har två lika sidor); –
således:
- a. d-t (d-t så stort) mellanrum
duplum intervallum; d. plikt dupli poena;
plikta d-a värdet dupli poenam subire; d-t
så stor duplo major; altero tanto major
(bis tanto major); om tygellöshet i
njutningar tillkommer, är det onda d-t si libidinum
intemperantia accesserit, duplex malum
est (C. de Off. I. § 123); göra ngt d-t så
stort duplicare, conduplicare alqd; d. sold
duplex stipendium; gifva ngn ngt igen i
d-t mått duplex, duplicatum alqd, duplum
reddere alicui.
- b. ett dubbelljus
geminum lucernae lumen (C.); dubbelstjernor,
dubbelportar, dubbel-Janus geminae stellae,
portae, Janus Geminus; en d. mur,
pelarrad duplex murus, duplex ordo
columnarum; lägga ngt d-t duplicare alqd; slå
med d-a slag ingeminare ictūs, pulsūs; ett
d-t eko vox, echo geminata; se allting d-t
omnia gemina, geminata, duplicata
videre.
- c.
- α. (tvåsidig, tvetydig anceps
(securis; periculum); om saker: ambiguus;
d. mening, ord med en d. mening ambigua
sententia, vox; det kan ligga en d. mening
i hans ord ejus verbis duo, duae res
significari possunt, duplex sententia inesse
potest; dubbelnatur ambigua natura; alla
förvånades öfver en sådan dubbelnatur
mirabantur omnes, esse in uno homine
tantam dissimilitudinem tamque diversam
naturam.
- β. om personer och deras
karakter: duplex (Ulixes, Hor.); ambiguus
(fides, L.); fidei ancipitis homo (en d.
person); fallax, multiplex (C. de Am. § 91,
92); han är d. aliud in lingua promptum
habet, aliud in mente celat (aliud dicit,
aliud agit).
|
|
|
|
Kommentera