Afstå:
- 1. v. intr.: a. från ngt, från att
göra ngt: desistere (sententia; incepto;
oppugnatione; a mente illa; de negotio;
timere, C., Cs.); decedere (de sententia);
abjicere (spem, consilium från en
förhoppning, en plan), omittere (consilium);
a. från sin talan, från ett påstående
petitione cedere, postulationem relinquere,
jus suum relinquere, persequi nolle;
causae dicendae locum relinquere; nomen
philosophi relinquere (afstå från anspråket
på namn af filosof); jag har afstått från
alla anspråk att blifva hörd non jam
postulo me audiri.
- 2. v. tr. afstå ngt åt
ngn: cedere re; multa multis (åt många)
de jure suo cedere; concedere alqd
alicui (rem familiarem creditoribus =
decoquere); relinquere alqd alicui.
Kommentera