Dom: (= domares l. domstols utslag i eg. och bildl. mening; ej i allm. ngns uttalade mening = omdöme, jfr detta ord): i allm.: judicium; decretum, sententia (ett kollegii dom); arbitrium (förlikningsdomares utslag); laga d. legitimum judicium; genom laga d. förvunnen lege et judicio convictus; fälla d. judicare; judicium facere; decernere; afkunna d. sententiam pronuntiare; pro l. de (collegii) sententia decernere; en rättvis, billig d. justa, aequa sententia; hård, obillig d. iniquum, triste judicium; fälla en rättvis o. s. v. dom juste, integre, inique judicare; aequam pronuntiare sententiam; d-n blef för honom frikännande, fällande judicio ille absolutus, damnatus est; Guds d., domar judicium, judicia Dei (C. Tusc. I. § 113 ff.); verldens d. vulgi judicia, fama populi; trotsa verldens d. ”malignum spernere vulgus”; gå till doms med ngn in jus vocare alqm; lemna d-n åt ngn judicio alicujus relinquere alqd.