Dit: eo; illo, illuc (dit bort); isto, istuc (dit, der den tilltalade befinner sig); i sammansättningar lemnas dit ej sällan oöfversatt eller återgifves med ad, t. ex.: dithän illuc; ditin intro; ditintills, dittills usque ad illud tempus; ditned, ditupp (stiga) descendere, ascendere; ditåt in illam (eam) partem; illā; oeg.: ditåt syftade det eo l. illo spectabat; illud volebat oratio; ditåt lutar det illuc vergit (res), spectat res, spectant omnia; han svarade ej rätt, men (ngt) d. non recte ille quidem respondit, sed tamen (illuc spectabat) oratio, non nimis abhorrebat a vero, in illam partem ferebatur oratione); ditkomst adventus; ditresa iter, profectio; – dit = hvarthän: quo.