Dags, gen. sing. af dag, i nu varande språkbruk blott förekommande (ss. tids- l. partitiv kasus) adverbielt: huru dags? quā horā? quotā h.?; huru d. är det quota est hora?, quod diei tempus est?; så d. id temporis; eā horā; eo tempore diei; du kommer så d. sero venis; tu vero tempore venis (iron.); det är nu så d. serum est; det är nu så d. att spara sera est parsimonia (in fundo).
Kommentera
|