Äfven:quoque; etiam; et (i synnerhet
vid pron. person. – ettu, etego, etipse);
der ett nytt predikat utsäges om förut nämndt
subjekt, kan äfven i lat. motsvaras af idem,
t. ex. äfven sysselsatte han sig något med
poesi: idempoēticenattigit; äfven om –
etiamsi –.