Ädel:

  1. 1. till härkomst och naturlig art (ras) eller anseende: generosus (homo – högättad; equus; vinum, Hor.); nobilis (som är född till ett berömdt namn – genus nobile – adlig, ädel; Pontica pinus, silvae filia n., Hor.; vinum); ä. sten lapis pretiosus; gemma (otium non gemmisvenale nec auro, Hor.).
  2. 2. till sinnesart, tänkesätt: bonus; honestus; probus; liberalis (högsint, ridderlig, i mots. till sordidus småsint, egennyttig); ingenuus, simplex (ärlig, öppen, i mots. till falsk, dolsk); candidus (ungf. detsamma, poet.); erectus, excelsus (upphöjd); sanctus (ren, ostrafflig); en ä. man vir optimus, liberalissimus; ä. enfald sancta simplicitas; ä-a yrken artes liberales, bonae; ä-t sinne ingenium, animus probus, ingenuus (in ipso ludo lumen probi ingenii eluceat, C.); ä. handling bene, probe, magno animo factum.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!