Visa, v.:

  1. I. med personligt subjekt:
    1. 1. absolut: monstrare (peka på); exhibere (framte, förete); ostendere (eg. framhålla; för öfrigt ej blott visa för ngns ögon, utan ock i handling och med skäl visa); prae se ferre (i sitt yttre l. sitt beteende v.); declarare (i sak ådagalägga ngt); docere (med skäl bevisa; visa = lära ngn); praecipere (föreskrifva); monere (erinra, lära); probare (bevisa rigtigheten af ngt); habere, dare (egna heder; förete prof); praestare (fullgöra en pligt, v. en god egenskap); praebere (i sitt förhållande mot ngn v.); uti (i handling ådagalägga, öfva); – t. ex.: v. vilsefarande vägen erranti viam monstrare; v. ärr på sitt bröst adversas cicatrices ostendere; v. ett gladt ansigte laetam faciem praebere, ostendere; han v-de mig på afstånd Rom Romam procul ostendit (C.); v. svart på hvitt scripta indicia, tabulas exhibere (proferre); tabularum fide docere; v. mig det der registret exhibe librarium illud (C.); v. sanningen af ngt alqd verum esse docere; v. ngn huru han skall göra quid, quomodo faciat, praecipere alicui; v. ngn hans fel quantopere peccet, monere, docere; v. att man lefver vivere se declarare; v. lust, böjelse studium declarare; v. prof på en vara exemplum mercis exhibere, proferre; v. prof på snille, v. goda anlag magni ingenii, bonae indolis specimen l. signum dare, praebere; v. ngn förtroende, heder fidem, honorem habere alicui; v. tacksamhet gratiam referre; v. välgörenhet beneficentia uti; v. välgörenhet mot ngn b-a uti in alqm, beneficum se, benignitatem praebere alicui; benigne facere alicui; v. tapperhet virtutem praestare; fortiter se gerere; v. trohet fidem praestare, non mutare; in fide manere; – för öfrigt kan eller måste visa med ett abstrakt objekt ofta återgifvas med blott verb: v. lydnad obedire, parere; v. barmhertighet mot ngn misereri alicujus.
    2. 2. med prepositioner:
      1. a. v. af, bort se Afvisa, Bortvisa.
      2. b. v. fram: exhibere; proferre.
      3. c. v. in: inducere, introducere.
      4. d. v. på ngt: demonstrare, monstrare alqd.
      5. e. v. ngn till ngn: ad alqm deducere; viam monstrare ad alqm; v. ngn till rätta viam monstrare alicui, in viam deducere alqm.
      6. f. v. upp: exhibere; proferre.
      7. g. v. ut: ejicere.
  2. II. med sakligt subjekt: declarare; ostendere; significare; esse alicujus rei; dessa förhållanden visa, att hos menniskan finnes ngt gudomligt haec declarant in homine esse divina quaedam; det v-r småsinne att älska rikedomar parvi animi est amare divitias; det v-r karakterssvaghet att ej kunna med sans bära medgångar secundas res immoderate ferre levitatis est.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!