Sörja:
- 1. i allm. (vara ledsen, bekymrad):
dolere; angi (bekymras); maerere (vara
nedslagen, nedstämd); queri; lamentari
(klaga); tristem esse, tristitiā, maerore
demersum esse, jacēre; s. öfver att ngt har
skett dolere alqd esse l. quod est l. sit;
dock s-r jag ej mina dagars tal non ego
vitam lamentor (jfr C. Tusc. I. § 75); det
är intet att s. öfver illud non est, quod
quisquam doleat, queratur; hvad s-r du
för quid tu tristis es?; sörj icke noli
tristis esse.
- 2. s. en död (med tårar,
åthäfvor, drägt): lugere (luxere matronae
Brutum ut parentem, L.; C. Tusc. I. § 30);
moveri desiderio alicujus (C. de Am. 10
i. e. sakna ngn; jfr angi suis incommodis,
ibdm), desiderare alqm; s. sig till döds
desiderio, luctu confici, immŏri.
- 3. =
besörja, bära omsorg för: curare alqd,
curae habere alqd; de re sollicitum esse;
consulere alicui (för ngn); sörj icke för
morgondagen quid sit futurum cras, fuge
quaerere; noli in crastinum consulere,
trepidare, de crastino l. in crastinum
sollicitus esse; för hvars skull s-n I för kläder
quid vos de vestimentis parandis solliciti
estis?; s. för sin familj domui, suis
consulere, providere; det skall jag s. för ista mihi
curae erunt; derför är redan sörjdt ei rei
jam consultum est; ista jam provisa sunt.
|
|
|
|
Kommentera