Straff: poena; poenae; animadversio; supplicium (lifsstraff); göra sig skyldig till s., förtjena s. poenam mereri, commereri, (committere); poenā dignum esse; poenā legis teneri; poenam contrahere (ådraga sig s.); stadga s. sancire, constituere poenam; ådöma s. poenam irrogare alicui; s-t vare i förhållande till skulden culpae l. noxae par poena esto; s-t följer brottet i spåren culpam poena premit comes (Hor), subsequitur; utkräfva s. af, verkställa s. på ngn poenam exigere; poenam (supplicium) sumere, repetere, expetere ab alqo; poenā afficere alqm; underkasta sig s-t poenam non recusare; s. drabbar ngn poena pervenit ad alqm, sequitur (Cs.) alqm; p. expetit in alqm (L.); lida s. poenas dare, reddere (Sa.), pendere, dependere, solvere, persolvere alicujus rei (för ngt) alicui (åt ngn i. e. straffas af ngn); poenam suscipere, C.; efterskänka s. p-m remittere, condonare alicui; stort, svårt s. poena magna, gravis; mildt s. mitis p.; rättvist s. justa, debita, merita p.; barbariskt s. supplicium parum memor legum humanarum (L. I. 28); gå fri från s. poenā carere; impune abire, i. facere alqd; impunitum dimitti; poenas non dare.
Kommentera
|