Sticka, v. 3.:

  1. I. tr.:
    1. 1. absolut:
      1. a. eg.: pungere; compungere (gifva styng, såra med styng); stimulare (egga, smärta med styng); fodere, confodere, fodicare (eg. gräfva); myggan, biet s-r compungit (Phdr. III. 6) dolone; pungit, vulnerat aculeo; ormen s-r vipera icit, mordet; s. hål på en böld vomicam scalpello resecare; s. en gris cultri puncto porcum jugulare; s. ngn med en dolk pugione confodere, transfodere (transverberare) latus alicujus; s. sig (acu, cultro o. d.) se laedere, sauciare, vulnerare; det s-r i bröstet latera dolent, temptantur dolore acuto.
      2. b. = rista, gravera: caelare; incīdere.
      3. c. = förtreta, förtryta, reta: pungere; mordere; stimulare; irritare; det stack honom id eum momordit (C., Ter.), offendit; commotus est ea re (Aristoteles motus est Isocratis rhetoris gloria, C.).
    2. 2. med prepositioner:
      1. a. s. fram: proferre, protendere; exserere.
      2. b. s. i ngt med ngt: alqd alqa re fodere, configere.
      3. c. s. ngn i ögonen, bröstet o. s. v. med ngt: oculos pungere; pectus, latus alicujus configere, transfigere, transfodere alqa re.
      4. d. s. ngt i ngt: inserere, immittere (in os, in sinum, in marsupium); defigere; s. svärdet i skidan gladium vagina, in vaginam recondere.
      5. e. s. i brand: incendere, succendere.
      6. f. s. i sjön: deducere (navem); solvere; ancoras tollere.
      7. g. s. igenom: perforare, transfigere.
      8. h. s. i hjel: suffodere; latus alicujus confodere, transfodere, transverberare; obtruncare alqm.
      9. i. s. in: inserere, immittere in rem; s. handen in i sin (egen) barm se ipsum excutere; (tecum habita, Ps.).
      10. j. s. ned:
        1. α. = sänka ned: demittere, defigere.
        2. β. = medels styng fälla: obtruncare; confodere (ferro).
      11. k. s. ut:
        1. α. ögonen på ngn: oculos alicujus configere, transfigere.
        2. β. = undantränga: summovere; vincere.
        3. γ. = räcka, sträcka ut: exserere, extendere, emittere.
      12. l. s. under: supponere; subjicere.
  2. II. intr.:
    1. 1. s. i l. hos (sällsynt) = latēre; versari; positum esse.
    2. 2. med andra prepositioner:
      1. a. s. af se Afsticka.
      2. b. s. fram: exstare; eminere; jfr Framsticka.
      3. c. s. upp: exstare; om växter: provenire; prodire; exire.
      4. d. s. ut: exstare; prostare.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!