Springa, v.:
- 1. = löpa (om lefvande
subjekt): currere; s. efter ngn sectari alqm;
s. emot ngn occurrere alicui; s. fatt ngn
assequi alqm (currendo); s. fram
procurrere; s. förbi praetercurrere; s. hit och dit
discurrere; s. i kapp cursu certare; s. i
förväg praecurrere; s. ned decurrere; s. ngn
till hjelp succurrere alicui; s. ut
excurrere.
- 2. = hoppa (fara, skutta): salire;
ruere; (volare); s. i höjden subsilire,
subsultare; emicare; s. (ned) af hästen desilire
ex equo; s. öfver bord in mare desilire,
se praecipitare; excuti volvique in mare;
s. på ngn insilire, irruere in alqm; s.
öfver ngt transsilire alqd; s. öfver klingan
securi feriri l. percuti; s. upp = öppna sig
recludi, aperiri.
- 3. springa, s. i tu =
brista, sprängas: rumpi, dissilire.
- 4. =
skingras, gå åt: dissipari, perire.
Kommentera