Smickra:
- 1. med personligt subjekt:
- a. i
allm.: assentari alicui (jfr de Am. § 99:
adversando assentari, med hänsyftning på
ordets egentl. betydelse; jfr Smicker; i allm.
= ad alicujus voluntatem fingere
orationem; fictum ad ipsius voluntatem
sermonem adhibere alicui, de Am. l. c.; jfr
ego – dicam enim non reverens
assentandi suspicionem et cet., C. de Or. II. 122);
adulari alqm l. alicui = krypa för ngn
(högt stående; eg. om hundar = svansa,
stryka sig uppåt ngn – in secundissimis rebus
– cavendum est, ne assentatoribus
patefaciamus aures neve adulari nos sinamus,
C. de Off. I. 91); blandiri alicui (=
krusa för ngn, söka ställa sig in hos ngn –
callidus ille et occultus – etiam adversando
saepe assentatur et litigare se
simulans blanditur, de Am. 99); lenocinari
(id.); utan att s. remota assentandi
levitate, assentatione, ambitione (noli
putare me labi ambitione, quippe qui
loquar de mortuo, C.); s. ngn med ngt
alqa re permulcere animum, levitatem,
vanitatem alicujus; s. sig till ngt eblandiri
alqd; assentatione captare, aucupari alqd
(C. Ep. ad Fam. V. 12. 6).
- b. om en
målare (l. beskrifvare) = försköna: in
melius aberrare (Pn. Ep. IV. 28, Georg.);
in pulchrius corrumpere.
- 2. med sakligt
subjekt: (vanitatem alicujus, vanum
hominem) delectare (jfr användningen af detta
verb de Am. § 97: is assentatoribus
patefacit aures maxime, qui ipsi sibi
assentatur et se maxime ipse delectat);
vanitate, gloria efferre alqm; anbudet s-de
honom, han kände sig s-ad af anbudet hujus
promissi gloria elatus est; det s-de honom
att helsas för skald juvit eum (vanum
hominem) poētam salutari; jfr Smickrande.
|
|
|
|
Kommentera