Skald: poēta; vates (poet.; eg. = spåman – versibus, quos olim Fauni vatesque canebant, Enn. ap. C. Brut.; ordet innebär betydelsen af inspiration och hänryckning – sancti vates et divom cura vocamur: sunt etiam, qui nos numen habere putent, Ov.; vates sacer, Hor.; prosaiske författare begagna äfven med denna bestämda betydelse poēta; jfr C. de Or. II. 194); celtisk (nordisk) s. bardus, Luc.