Sans:
- 1. = sansning, medvetande:
sensus (Tusc. I. 88); (sapientia, Pn.); hafva
s. sentire; mente constare; mentis
compotem esse (illis nec mens neque oculi
constabant, L.); vara vid full s. integra
mente (certisque sensibus esse, C. de
Sen. 72); förlora s-n sensum amittere (C.
de Am. § 14); sakna s. sensu carere, non
l. nihil sentire (quid potest in eo
odiosum esse, qui nihil sentiat?, C. Tusc. 90;
104); återfå s-n sensus redit alicui;
sensum recipere; se colligere (ibdm 58).
- 2. = själsnärvaro, besinning, sjelfbeherskning:
praesens animus; sanitas, constantia
(mentis); moderatio (hofsamhet); hafva, behålla
s-n praesenti animo esse l. uti et consilio
(C. de Off. I. § 80); förlora s-n
perturbari; de statu animi l. de gradu dejici
(l. c.); i medgången förlora s-n rebus
secundis efferri; återfå s-n mentem recipere
(Hor.); ad sanitatem reverti; yttra sig med
s. och måtta moderate et modeste dicere.
Kommentera