Röja:
- 1. med sakligt objekt:
- a. i allm. =
i ord l. handling uppenbara, tillkännagifva
ngt: significare, indicare (aequitas lucet
ipsa per se: dubitatio cogitationem
significat injuriae; facile indicabat natura
vim suam; quam civitati carus fuerit,
maerore funeris indicatum est, C. de Am.);
coarguere med sakligt subjekt (coarguit fuga
laboris desidiam, C.); aperire (yppa, lägga
i dagen – arcana; sententiam suam, mores
suos); eloqui, enuntiare (uttala, yppa);
declarare (d-atur studium bellicae gloriae,
quod statuas quoque videmus ornatu fere
militari, C.); han r-r l. det r-r sig hos
honom goda anlag dat signa boni ingenii
(C. de Fin. III. § 9); bonum ingenium
(boni ingenii lumen) in eo elucet,
apparet, patet (Sa. Cat. c. 58); – med en
infinitiv som subjekt uttryckes ofta röja och dess
objekt med esse och genitiv. possessivus, t. ex.
suis incommodis graviter angi non
amicum, sed semetipsum amantis est (r-r icke
vänskap, utan egenkärlek), C.
- b. r. ngt
brottsligt: indicare (conjurationem, de
conjuratione); aperire (scelus); enuntiare
(dolum alicui, Sa.); deferre (angifva) alqd
ad alqm.
- 2. med personligt subjekt:
indicare, aperire (se ipsum; socios; quis sit
aliquis); prodere (socios); arguere alqm,
nomen alicujus deferre (angifva ngn); hans
tungomål röjde honom quis esset, sermo
indicabat.
|
|
|
|
Kommentera