Rik:
- 1. om personer:
- a. absolut (=
förmögen): dives (i allm.; mots. pauper);
copiosus (väl försedd, mots. inops, egens);
locuples (= besuten, behållen, mots. tenuis;
mulier locuples et copiosa, C.);
pecuniosus (= r. på penningar); fortunatus (homo
f. et nobilis; f. et potens, C. de Off. II. §
69); beatus (ibdm; öfver hufvud dock mera
poetiskt); vara rik divitem esse; divitiis
abundare, abundare (et egentes abundant
et imbecilli valent, C. de Am. § 23);
blifva rik divitem fieri, divitias parare;
fortunas amplificare, ad divitias pervenire;
ditescere (poet.); göra rik ditare;
locupletare; divitiis augere; rike mans barn
divitum pueri l. liberi.
- b. vara rik på ngt:
abundare, affluere alqa re, t. ex. pecuniā,
copiis omnibus, doctrinā, usu – på
lärdom, erfarenhet (dives agris, dives positis
in fenore nummis – mera = genom –, Hor.).
- 2. om länder, städer, hus, familjer o. d.:
dives; copiosus; opulentus; ett rikt land l.
stad opulenta regio, urbs; ett rikt hus
domus copiosa, locuples, plena; ett rikt parti
l. gifte bona, locuples condicio; (beata
conjux).
- 3. = riklig, ymnig: copiosus;
uber; largus; abundans; opimus; plenus;
rik skörd larga messis; rik ström largum
flumen (lacrimarum); rikt byte opima,
magna, larga praeda; rik skatt af lärdom,
erfarenhet abundans doctrina; magna
doctrinae copia; magnus multarum rerum
usus.
|
|
|