Penna:

  1. 1. vingfjäder: penna (ark. pinna).
  2. 2. skrifredskap: calămus (rör, som doppades i bläck och hvarmed skrefs på papper l. pergament; jfr Pers. III. 12. 19; ibdm fistula, v. 14; p-n vill ej släppa bläcket – crassus calamo pendet humor, ibdm 12); stilus = skrifstift af jern, hvarmed man skref på vaxtaflor (deraf stilum vertere = med den flatare ändan af s. stryka ut det skrifna); formera p-n calamum findere, exacuere; fatta p-n stilum prehendere (C. Brut.); fatta ngt i p-n stilo signare, excipere alqd; concipere; scribere; literis mandare; hafva en fin, spetsig p. genere scribendi acuto, subtili excellere; ngt har flutit af ngns p. ab alqo scriptum, profectum est.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!